Lugn dag
TweetVi har hittat ett nytt ställe att bo på till ett billigare pris för single room. Imorgon flyttar vi, förhoppningsvis för sista gången. Jag kommer att bo själv medans killarna valde att bo tillsammans. Det kommer nog bli lite ensamt att bo själv nu, vi har ju varit tillsammans 24/7 nu i en vecka :)
Stället vi ska bo på har inte kuddar eller lakan så det ska vi köpa imorgon och när vi åker härifrån ska vi ge det till hemlösa.
Picture of the day
Jag gjorde ansiktet suddigt eftersom pojken inte var medveten om jag fotade. Det hade varit en annan sak om han varit vaken och tyckt att det var ok.
Det finns inte så mycket att skriva om dagen eftersom vi tagit det lugnt.
Undrar ni något är det bara till att fråga. :)
Peace!
Dag 6
Tweet(Om inte videoklippen fungerar så finns de under Arkiv lägst ner på bloggen)
Här är videon från gårdagen
Dagen idag började med att vi åkte också letade boende. Vi kollade lite olika och hittade ett billigt ställe för bara 18000 peso för en månad, typ mitt i stan i Olongapo.
När vi slängt in våra väskor på rummet, gick vi ut på stan för att kolla läget och handla lite.
Väl inne på köpcentret kom det en massa utklädda barn. Det är ju Halloween och jag tror att de gick runt med lärarna.
Efter ett tag ställe sig alla runt en scen där var och en av barnen skulle gå upp och visa upp sin outfit.
Känns inte riktigt som om det var på barnens vilkor, utan på de vuxnas.
Vi vandrade vidare och barn efter barn kom fram och drog i armarna på en för de ville ha pengar. Jag kan säga att det är väldigt mycket hemlösa barn här vi bor. Det jag har sett och varit med om idag, har gjort mig tårögd. Det går inte att beskriva med ord hur det känns att se dessa barn och mammor som har en hel dröse med barn som inte har någonstans att bo. Heartbreaking!
De två pojkarna är bara en liten del av alla som finns.
I sverige är det vuxna människor som går och samlar flaskor/burkar, här är det barnen.
Alla är inte hemlösa dock, men då är det familjen som bestämmer att de ska ut och fixa pengar.
Jag har bara en kamera på mobilen så det är svårt att ta bilder. Jaybee har en riktig kamera och fått många bra bilder, men dem kan inte jag få nu. Och jag vet inte ens om det är bilder som jag vill lägga upp här. De flesta bilder är på personer som inte vet om att han fotade dem.
Det är festival här just nu också och en hemlös familj låg och sov i allt oväsen.
Videon är rätt mörk men man ser lite grann men inte för mycket.
Men det finns ju inte bara tråkigeter här nej, nej.
Det finns ju familjer som villken annan som helst som är mamma, pappa, barn.
Som tex den här flickan. Hon var på festivalen med sina föräldrar. Föräldrarna säjler saker och hon är med.
Och som de här två. Pappa och dotter. Mamman är och handlar.
Det finns de med mycket pengar och lite pengar. Och de som har mycket pengar är oftast lite större, och då menar jag tjocka. De har råd att äta gott, eller skräpmat, det beror på hur man ser på det.
Och det som gör mig glad är att gaylivet här är så öppet. Det finns hur många transvestiter som helst, som inte gömmer sig. Bögar som går och håller handen och flator som går och håller handen.
Trots att de är katoliker här och att det inte är ok att vara gay, så visar de det öppet ändå.
Till skillnad från Sverige där det är ok men där man gömmer sig för man är rädd för fördomar, kränkningar, att bli misshandlad osv.
Hur konstig värld lever vi inte i?!
Hur som helst så kan jag redan säga nu, att den här resan har öppnat mina ögon ännu mer.
Man klagar för minsta lilla, när de finns de som har det så jävla mycket värre! Vad klagar vi för? Vi ska vara tacksamma att vi lever i ett land som har det så bra, att vi har det bra.
Ni kanske tycket att jag låter som en idiot nu, men då får jag göra det. Jag står för min åsikt!
Peace!
Dag 5
TweetWhat a day.. har blivit sjuk så det är lite extra jobbigt i värmen.. men ska inte klaga för mycket ;D
Vi har inte gjort så mycket idag mer än att säga hejdå till dem vi bodde hos och alla kids. Vi delade också ut kakor som vi hade köpt till dem.
Har också ett litet videoklipp på barnen när de leker.. MEN eftersom jag inte har min dator så kan jag inte lägga upp den..än..
Lite över 6 timmar tog resan hit vi är nu - Olongapo. Vi var framme 23:30.
Här är inte alls som Rosario och vi har dusch på hotellet. SÅ TACKSAM!!
Här i Olongapo ska vi stanna tills vi åker hem. Här är det inte så farligt att vara som i Manila heller.
Från och med måndag ska vi börja med intervjuerna här, och jag tror vi börjar med kidsen som går i skolan.
Nu ska det bli skönt att slappa lite. Det har varit fullt upp sen vi kom känns det som.
Imorgon ska vi bara hitta någon annanstans att bo, typ som lägenhet eller något annat hotell.
Ska också fixa en adapter så att jag kan ha el till min dator hehe.
To be continue...
Peace!
Vi har inte gjort så mycket idag mer än att säga hejdå till dem vi bodde hos och alla kids. Vi delade också ut kakor som vi hade köpt till dem.
Har också ett litet videoklipp på barnen när de leker.. MEN eftersom jag inte har min dator så kan jag inte lägga upp den..än..
Lite över 6 timmar tog resan hit vi är nu - Olongapo. Vi var framme 23:30.
Här är inte alls som Rosario och vi har dusch på hotellet. SÅ TACKSAM!!
Här i Olongapo ska vi stanna tills vi åker hem. Här är det inte så farligt att vara som i Manila heller.
Från och med måndag ska vi börja med intervjuerna här, och jag tror vi börjar med kidsen som går i skolan.
Nu ska det bli skönt att slappa lite. Det har varit fullt upp sen vi kom känns det som.
Imorgon ska vi bara hitta någon annanstans att bo, typ som lägenhet eller något annat hotell.
Ska också fixa en adapter så att jag kan ha el till min dator hehe.
To be continue...
Peace!
Dag 4 och 3
TweetEftersom det jag skrev igår aldrig kom fram så skriver jag nu vad jag skrev igår.
Dag 3"Just nu sitter jag och jaybee på uteplatsen med en del ungar. De sjunger och spelar gitrarr och det är hur mysigt som helst. Tomas har lagt sig eftersom han knappt har sovit sen vi åkte - jetlag.
Det har varit en lång dag, den började 5 imorse. Vi skulle ta bussen till Rosario La Union som gick kl 7. Resan dit tog lite över 6 timmar.
Det är sån extrem stor skillnad från Manila. I Manila finns asiens största shoppingcenter och vissa ställen ser väldigt lyxiga ut. Gettot är inte heller som detta, här bygger dem hus av plåt osv. Vissa hus har inga golv eller fönster.
Här där vi är, är lite lyx i alla fall. Men det finns ingen kran med rinnande vatten utan de måste hämta vatten. Som tur är, kan de hämta vatten från huset intill, de slipper gå så långt då.
Men jag kan säga att; vara van vid att duscha i varmvatten till att slänga iskallt vatten på dig från en tunna, är stor skillnad.
det är en upplevelse att få dela livet med dem vi bor hos, och detta är bara tredje dagen.
När vi kom fram idag åkte vi med några barn och handlade mat, tvål, toapapper osv. Det är inte så lätt för dem att handla sånt när de inte har pengar. Deras pengar går till mat.
Alla verkar vara så tacksamma och glada för vad de har. Och vi, vi är så otacksamma, bortskämda och vill bara ha mer och mer."
Här är videon från gårdagen
dag 4 Idag åkte vi med några kids till ett vattenfall. De kommer inte bort så ofta eftersom det kostar pengar att åka överallt såklart.
Efter vi hade varit där en stund och fikat klart, åkte vi till ett annat ställe där de hade pooler o resturang. Det var fint där och kidsen uppskattade att vara där. MEN vi hade kunnat åka till något annat ställe som inte var så omgjort, något som var äkta. Men hur ska vi veta :-)
Nu lite pics :-)
Inne i stan
Rosario La Union. Barnen leker och har kul UTAN dyra leksaker
Här bor vi
The Ladys are playing card
Såhär ser det ut i badrummet. Ändå lyx med toalett ^^
På stället vi var med kidsen
På andra stället vi var
More 2 come..
Peace!
Dagens tripp..
TweetHar ar en video fran dagens tripp fran Manila till Rosario La Union.
Fortfarande inte fixat strom till min egen dator :|
To be continue...
Peace!
2:a dagen
TweetHar inte kunnat fixa ström till min egen dator, därför kan jag inte heller lägga ut bilder.. Hoppas på att kunna ordna det snart!!
Nu ikväll gick vi runt lite här där vi bor.. o människor ligger på trottoarerna som ingenting..
En mamma och henne dotter låg på kartonger och sov och höll om varandra. Heartbreaking :(
En mamma och henne dotter låg på kartonger och sov och höll om varandra. Heartbreaking :(
Barn kommer från ingenstans och tigger pengar.
Det finns också en massa småbarn som springer och leker på kvällarna, precis bredvid den kaosartade trafiken.
Det är helt sjukt.. man vill göra nåt... Men det är normalt här och det får jag väl acceptera.
Önskar att jag kunde lägga ut bilder så ni kunde få se bilder från getto osv.
Well... mer kommer..
Peace!
Framme! Resan hit har gått väldigt bra! Oc...
TweetFramme! Resan hit har gått väldigt bra! Och jag som var flygrädd är inte det länge. Hihi alltid nåt :-) När vi steg ut från flygplatsen möttes vi av en luft fullt med avgaser och fukt. Vi tog taxi från flygplatsen och hela vägen satt jag och Tomas och bara tittade på allt. Det är så underbart fint här. På vägen vid ett stoppljus satt jag i min egen värld och från ingenstans stod det en liten flicka vid mitt fönster och knackade. Hon ville ha pengar till mat. Vilken hemsk känsla det var att se denna lilla flicka stå mitt på vägen och tigga pengar. När vi var framme och ställt alla väskor skulle vi gå och äta. På vägen dit låg en pojke på ett räcke och vinkade och några sekunder senare stod han också och tiggde pengar. Han hade sår i ansiktet och smutsiga kläder. Även om jag hade velat så hade jag inte kunnat ge pengar, då hade jag fått göra det till vart enda barn jag såg. Ta dem under mina vignar och flyga dem till något bättre ställe. Nej det funkar inte så, och det här är bara början... Början på ett äventyr jag sent kommer att glömma. :-) Peace!
Framme! Resan hit har gått väldigt bra! Oc...
TweetFramme!
Resan hit har gått väldigt bra! Och jag som var flygrädd är inte det länge. Hihi alltid nåt :-) När vi steg ut från flygplatsen möttes vi av en luft fullt med avgaser och fukt. Vi tog taxi från flygplatsen och hela vägen satt jag och Tomas och bara tittade på allt. Det är så underbart fint här. På vägen vid ett stoppljus satt jag i min egen värld och från ingenstans stod det en liten flicka vid mitt fönster och knackade. Hon ville ha pengar till mat. Vilken hemsk känsla det var att se denna lilla flicka stå mitt på vägen och tigga pengar. När vi var framme och ställt alla väskor skulle vi gå och äta. På vägen dit låg en pojke på ett räcke och vinkade och några sekunder senare stod han också och tiggde pengar. Han hade sår i ansiktet och smutsiga kläder. Även om jag hade velat så hade jag inte kunnat ge pengar, då hade jag fått göra det till vart enda barn jag såg. Ta dem under mina vignar och flyga dem till något bättre ställe. Nej det funkar inte så, och det här är bara början... Början på ett äventyr jag sent kommer att glömma. :-) Peace
The Day has come
TweetIdag är dagen med stort D, den dagen jag har väntat på enda sen vi bokade biljetterna i april, den dagen jag har tjatat om så länge, den dagen är Nu!
Peace
Det är bara 2 timmar kvar tills jag lämnar min lägenhet och åker till Kastrup.
Jag är så spänd av förväntan på vad som komma skall. 6 veckor utan att ha någon som helst aning om vad jag egentligen kommer att få se och uppleva, men det återstår ju att se.
Detta är en dröm som går i uppfyllelse. Att få se en annan del av världen och ta del av andras liv.
Jag vet att det inte kommer att vara en dans på rosor, men det är det som gör det så spännande - Utmaningar!
Nästa inlägg blir från Filippinerna ;-)
Peace
