9 dagar kvar

Alltså tiden har gått för fort! Jag önskar att vi hade praktik i ett år istället för 6 veckor.
Visst, vi har hunnit göra en hel del på dessa veckorna men jag skulle vilja göra så mycket mer!
Vi har träffat underbara människor som jag aldrig kommer att glömma.
Igår åkte vi med ungdomar från gymnasiet till en litet ställe för att ge mat till barn.
Ungdomarna tillhör går i en skola som tillhör en kyrka och i deras utbildning ingår bland annat att åka till de ställen där de utsatta bor för att hjälpa till.
Det är en bra sak de gör. Det är bra för ungdomarna att få ta del av och hjälpa de mest utsatta i sitt eget land.
De som går i skolan har det bättre ställt. Skolan är inte gratis här som i Sverige.
En sak jag undrade över innan vi åkte hit var om det fanns någon socialtjänst, som i Sverige. Och det finns det. Det är inte samma som Sverige där du kan gå och få lägenhet, pengar, ja all slags hjälp.
Där vi praktiserar jobbar en kvinna från socialen.
När Tomas och jag var ute och hick härom kvällen kom gatubarnen fram till oss som vanligt. Vi gav dom lite mat (våra rester) och skulle köpa ris till dom. När vi var på väg mot ett ställe för att handla ris kutade ungarna iväg. Tomas och jag stod som två frågetecken och vände oss om. Det var tre damer som höll fast en av pojkarna. Först trodde jag att han hade stulit från dem men det kom fram två män till oss och förklarade att de tre var från socialen och skulle ta pojken till ett s.k.a barnhem.
Min första tanke var; kommer jag aldrig få se honom igen?
Jag vill ju säga hejdå till honom och de andra innan vi åker hem för jag kommer att sakna dem.
Det är typ lite moderskänslor som poppar upp hos mig. Vill ta dem under mina vingar, ta med dem till Sverige så de får ett bra liv.
Min andra tanke var att det var bra att de tog honom så att han kan få äta, duscha och sova i en säng. Vilket han nog gjorde tills vi träffade honom igår igen.
De trivs inte där, därför springer de alltid ifrån socialen och rymmer från hemmet.
Det måste finnas någon mer anledning till det än att de bara vill ha frihet. Om hela gruppen är på hemmet tillsammans, varför vill de då fly därifrån?! Only they know the answer!

Kunde ladda upp bilder nu. Tog bara 3 timmar ;P




At Jax Comedy Bar - Mitt favoritställe!
Ser ni vem det liknar?
Missy - The only Girl girl at Jax.
Raven - with the amazing voice
Avatar
De drog upp mig på scenen och tvingade mig att dansa
Trottoar -lukar avlopp :/
Beautiful Sunset
Dessa vakter finns överallt, inte bara på Starbucks. :P
In the school
I skolan övar de på något som de har varje år - alla skolor.
När vi visar bilder från vår utbildning
Några elever och lärare som vi har intervjuat
I San Philip (tror jag det heter)
Den här lilla tjejen vill jag adoptera. Hon var inte som de andra barnen. :)
De håller på för fullt att skriva ner vad de ska "köpa"
Coolaste tanten. Vi frågade hur gammal hon var, hon sa 60. Chansar mer på 96.
Vacker utsikt
Tomas ville bada men han tyckte det var för grunt och struntade i det ;D
Peace!

Ny praktik

Dagen började med att vara i skolan kl 8, intervjua några barn och lärare och hålla i en "lektion". Vi visade bilder från vår hajk vi gjort.
Det skulle egentligen vara sista gången som vi var på skolan, men vi ska dit på måndag igen för att ungarna ska dansa till Teach me how to dougie. Det är deras nya nationalsång ;D Den spelas överallt och hela tiden och vi tyckte att det skulle vara en kul grej om de dansade till den :-)
Deras nationaldjur är numera Angry Bird. Alla har har något med Angry Bird.
Om internet hade fungerat som det skulle, då hade jag lagt upp bilder just nu.. Men det står bara sidan kan inte visas när jag försöker ladda upp. Ska testa igen senare. Försöka ladda upp videoklipp och bilder.
Vill ju visa er vad vi är med om :)
Efter vi varit i skolan hade vi lunch och sedan drog vi till vår nya praktikplats Social action center of Zambales.
Vi åkte till något ställe som ligger 1 timme utanför Olongapo. Där Aita mixat med andra bor. De bor långt långt bort från stan och affärer och SACZ åker dit en gång i månaden för att ge dem mat, hygienartiklar osv.
I byn bor ca 300 pers.
När vi kom dit hade ropade de upp namn efter namn. Alla vuxna fick vars ett papper där de skulle skriva i hur mycket av allt de ville ha. Så som ris till tandborste. De får allt gratis men får bara handla för 1100 peso vilket motsvarar mindre än 200 sek.
Människorna som bor där kan varken läsa eller skriva så de som arbetar på SACZ måste hjälpa dem att räkna ut hur mycket det blir som de har beställt. De felsta beställer alltid över summan och då måste de göra om allt igen.
Så lägnge det inte överskrider summan är det lugnt, men om det överskrider, ja då blir det extra jobb.
De gör ett fantastiskt arbete på SACZ. De får inte särskillt mycket betalt men är bosta hela dagen för att hjälpa andra att få mat osv. Och det stället vi var på idag, var bara ett av många.
Eftersom jag och Tomas inte kan Tagalo och det fanns inte miniräknare till oss heller, fick vi istället "observera". Men det kändes mer som att folket i byn oberverade oss. Har aldrig i mitt liv känt mig så uttittad.
De är inte vana vid vita människor där, och de märktes.
Fan jag har tagit så fett mycket bilder! Jag måste få in dem här på bloggen så ni får se!!
Anyway.. Det blev rätt tröttsamt och bara vara på ett och samma ställe så Tomas och jag tog en liten runda. Och fy fan vad fint det var. Vi gick inte så långt men vi kom fram till ett ställe med sant o lite vatten. Och framför oss hade vi en massa berg. Alltså ni fattar inte hur vacker det var. Ni skulle varit där! Vilken natur!
Anna, jag ska lägga upp bilder på din son här med en vacker bakgrund ^^
Tyvärr så blev slutet av dagen rätt sen. Det blir mörkt kl 18 och då höll de fortfarande på att räkna ut vad folk hade "handlat" för.
När kl var kvart i 7 åkte vi därifrån, i en bil/buss med en dörr som inte går att stänga. De har typ en ståltråd och ett snöre som håller fast dörren.
Men i det stora hela var det faktiskt intressant att se hur dom jobbar, även om det bara var en grej. De har lite olika uppgifter och vi har inte så långt tid kvar så jag vet inte om vi hinner vara med om allt. Men det återstår att se :)
På måndag ska vi i alla fall till skolan igen kl 9 och danska med ungarna. Sen ska vi till SACZ igen och åka iväg till något annat ställe för att dela ut vad de har beställt.
Peace!

Tisdag

Det har inte hant mycket idag.
Jag har legat pa rummet med kramp i magen medans Jaybee och Tomas varit ute.
Tror jag fatt magkatarr efter allt skit vi ater eller sa ar det nagot annat.. What ever haha.
Imorgon ska vi aka till ett stalle for hemlosa.. Vi ska fraga om vi kan vara dar som volentarer.
It's ok to change after 3 weeks ^^
Vi vill ju se sa mycket som mojligt och att vara pa Preda ar nog inte den basta ideen.. Vi har ingen utbildning att vara med barn och vuxa som ar totalt forstorda och psykiskt instabila.
Det ar ju inte som att vi kan ga till psyket pa sjukhuset och saga; hej, kan vi vara har som praktikanter? Det hade aldrig funkat. Vi gar inte ratt utbildning for det.
Jag ska forsoka lagga upp de andra filmerna ikvall eller imorgon!
Peace!

3 veckor kvar

Det tar evigheter att överföra en video så jag har bara överfört en, än så länge. Från i lördags när vi var hos aita folket
De hälsade oss välkomna med att dansa.
Det var lite speciellt att vara där. För det första så ville de ha nåt för att vi skulle komma dit. Jag förstår att det måste vara jobbigt att det kommer folk från andra länder för att se dom.. Men många där förstod inte att vi bara är studenter och att vi var där för att se deras kultur osv.
Vi intervjuade några tonåringar där och när vi var klara så var det en del föräldrar som undrade varför vi inte filmade deras barn. Så vi fick göra det också. Och till sist var det en mamma som tvingade sin dotter att bli intervjuad. De har de inte lätt och de vill ha hjälp med pengar osv eftersom de är fattiga.
Det var egentligen 5 pers som skulle dansa för oss, men de ville ha 500 peso per person. Vi sa nej till det eftersom vi inte är gjorda av pengar.
Men de uppskattade i alla fall lekarna vi gjorde. Både barnen och de vuxna. De gick verkligen in för det och det var kul att se. Både dem och vi fick uppleva något nytt :-)
Killen här gick efter oss när vi skulle åka och ville bli fotograferad :-)
Det kommer mer senare...:-)
Peace!

Torsdag

Vi var och besökte PREDA idag
En organisation för utsatta. Vi ville intervjua chefen där, men han var inte där. Istället var det en kvinna som berättade om organisationen och va det gör osv.
Det är som ett behandlingshem kan man säga.
Vi ska skriva ett brev till chefen där och berätta om oss och varför vi vill komma dit och intervjua. Sen får vi se om de godkänner oss eller inte. Får hoppas på det bästa.
Och så klart ska vi bara intervjua de som jobbar där. Inte de intagna.
Här är schemat för klass 6 (den ena klassen). Långa dagar.

Imorgon är vi lediga eftersom vi ska till aitabyn på lördag, så ikväll har vi varit på Jax Comedy Bar.. Igen.
De är helt underbara där och bjuder på sig själv. De flesta är transor på Jax. After Dark, Babsan och alla dom kan slänga sig i väggen hemma i Sverige.
Jag har aldrig hört en kille sjunga så som han kan göra. Första gången jag hörde honom igår, trodde jag att det var fejk. Playback. Men nej, det är hans röst! AMAZING!
Lite bilder från när vi var på standen. Inte superfina bilder.. men ändå :P
Tog bilden bara för att jag tyckte det var kul med en svensk pizzeria ;P
"Thank you, come again!" sägs hela tiden i vilken affär man än går. Så tyckte att det var lite kul att det stog där ;P
Det var det :P
Polisstationen där vi bor... vi kan känna oss trygga ^^
That's it for tonight.
Peace!

Onsdag o man Tomas fyller år

Idag är en jobbig dag. Jag bara går och tänker på hur nära det är tills vi ska åka hem igen. Jag vill inte hem! Jag vill bara stanna här och hjälpa människor.
Så mycket denna resan ger mig alltså.
Jag tycker min mamma är känslig som gråter för andra när hon ser hemskheter på tv. Jag har har haft tårar i ögonen hela dagen för att jag vill ge så mycket, göra så mycket, hjälpa till så mycket och jag kan inte för jag ska fucking åka hem igen. Det är så frustrerande!!!!!
Anyway.. Vi har haft en bra dag annars.. varit i skolan, letat efter gatubarnen för att ge dem mat.. men när man letar efter dem så hittar man inte dem :/
Just nu är Tomas o Jaybee på spa eftersom han fyller år :) Jag tänkte blogga nu tills de kommer tillbaka eftersom vi ska ut o fira honom efter dom varit på spat. :)
Åh, glömde ju skriva det att kidsen sjöng för Tomas idag, happy bday både på tagalo o engelska :-) Mycket fint o jag glömde såklart att filma det :-/ Men men.. det kommer fler ggr :-)

Peace!

8:e november

Förlåt åter igen att jag inte har bloggat men jag orkar inte på helgerna, även om det inte var helg igår. Men pengarna på internet var slut så jag kunnde inte komma ut på detta extremt sega internet.
Även om vi håller på att intervjua på helgerna också så vill jag vara lite ledig :) Hoppas ni har överseende med det :)
Igår var skolan stäng så vi var lediga. Och för första gången sen vi kom hit, var vi på stranden. Såååå varmt i vattnet. Sååå härligt :-D
Eller vi var halv lediga, vi intervjuade några från aita.
De som är utstötta från sitt eget land eftersom de ser ut som de gör. Små, korta med afro. Det är inte bara därför. Jag vet inte hela historien men vi ska till deras by på lördag och intervjua dem och se hur de har det.
Vi ska också hitta på någonb aktivitet med kidsen tänkte vi :-)

Vi har fått nya polare här i Olongapo. De hemlösa barnen. Varje gång de ser oss smilar de och pratar lite med oss. Tror inte det är så många som är trevliga mot dem så det uppskattar nog oss :-) Och får fortfarande lika ont i hjärtat när jag ser dem. Speciellt pojken som blev lämnad här av sin mamma. Han ser alltid så ledsen ut. :(

När jag har gått klart skolan kommer jag definitivt åka tillbaka hit. Det kanske kommer ta ett tag för jag måste hitta jobb, samla in pengar så jag kan öppna ett barnhem och fixa folk som är villiga att jobba.
Men jag kommer definitivt att göra det. Trivs med att vara bland folk som uppskattar livet trots att de har det tufft.
De är glada bara de får ett mål mat om dagen.
Inga krav på att de ska ha allt. Den nyaste mobilen, fetaste bilen, snyggaste kläderna, dyraste huset etc.
Visst, det finns dom också här som är så, men majoriteten är fattiga.
Vi är så jävla bortskämda i Sverige och är inte medvetna hur bra vi har det. Jag blir så arg av bara tanken på att de som kommer från krigsdrabbade länder osv kommer hit och har mage att klaga. De får allt! Vi får allt.
Bortskämda och oförskämda är vi!
Jag syftar inte bara på det matriella utan i det stora hela. Folk klagar på allt!
Uppskatta dit liv för fan! Uppskatta vad du har! Uppskatta din familj och dina vänner. Ta ingenting för givet!!!
Japp, nu är det jag som klagar. Men inte på att jag har det kass i alla fall.
Take it or leave it! Står fortfarande för min åsikt!!
Jag tycket att alla borde göra en sånhär resa och se verkligheten med egna ögon. Det kanske får folk att tänka om. Det har i alla fall fått mig att tänka om.
Peace!

4:e november

Igår skrev jag ju att vi skulle försöka få tag på några gatubarn för att intervjua och det fick vi, även om det bara var 3 stycken.
Supersöta ungar med hemska öden.
Jaybee stod och filmade dem när de var på gatan och tiggde pengar, de såg att han filmade och kom fram till oss. Eftersom de knappt kan engelska så förklarade J vem vi var och vad vi gjorde och frågade om vi kunde ställa några frågor till dem.
De gick med på det och följde med oss till hotellet vi bor på.
Jag och Tomas filmade medan Jaybee ställde frågor. Ju mer frågor han ställde desto mer sjönk dem och energin. Och även om jag inte förstod vad de sa så fick jag tårar i ögonen.
En av killarna hade blivit lämnad i Olongapo av sin mamma för 3 år sedan, hans högsta önskan var att få komma hem igen men han vet inte vart han bodde innan.
En annan kille hade bara sin farfar kvar som är döende och hans högsta önskan är att han inte dör.
Den tredje killen har familj i Olongapo får inte bo hos dem.
Alla 3 är 12 år och har varit hemlösa i 3 år. De bor på gatan, lite överallt. De blir oftast bortchasade av folk om de ligger och sover på deras mark.
Killarna håller alltid ihop vad det än gäller.
Vi köpte mat till dem. De åt bara halva för att de skulle ge resten till andra barn som de också håller ihop med.
Den ena killen vill bli polis för att få bort alla äckliga typer. Den andra vill bli advokat för att hjälpa andra barn som är hemlösa och den tredje vill öppna ett barnhem.
Tre fina killar med tragiska öden! It breaks my heart!
Fan att det är så jävla orättvist här i världen. Jag blir så jävla förbannad och ledsen!
Folk med miljarder på kontot köper lyxhus och lyxbilar och vetifan allt de gör. Varför inte skänka lite pengar? Varför inte göra en god gärning? Varför vara så egoistisk?
Imorgon ska vi försöka hitta nya barn som vi kan intervjua.
Man ser nästan inga hemlösa flickor. De jag har sett är aita (vet inte hur det stavas) och det är bara en familj. Kvinnan som har väldigt många barn, hon har döttrar.
Killarna sa att det finns andra hemlösa flickor men de är i en annan del av stan. Vi ska ta oss dit vid ett senare tillfälle.
Nu ska jag smälta dagen och sen sova.
Peace!

Uppdatering

Förlåt att jag är så dålig på att uppdatera men har ett internet som knappt funkar o när det väl funkar så är det mitt i natten. Men nu ska jag i alla fall uppdatera!
Vi håller på att intervjua ungdomar, men det är inte alla som vill bli intervjuade och det är ju förståligt.
Kidsen är blyga när det väl kommer till kritan. Tuffa på utsidan men små, små på insidan.
Det är tragiska öden. Har du inte pengar, kommer du inte långt.
De som har familjer och lever fattigt vill hjälpa sina föräldrar och försöker skaffa jobb så att de kan få lite extra pengar.
Imorgon ska vi intervjua gatubarnen. Jag undrar hur det ska gå!?
Det är liksom inte bara till att gå fram till ett barn och berätta om oss och fråga om de vill bli intervjuade och sedan gå till en tystare ställe. Vi måste ju försöka bygga upp någon slags tillit så att de inte tror att vi är några skumma typer.
Men, det blir en utmaning och jag gillar ju utmaningar så :-)
Det är rätt soft här i Filippinerna, och vi är i staden som aldrig sover. Det känns som om det finns klubbar och pubbar öppet dygnet runt här.
När vår dag är slut, brukar vi gå ut till nån pub och sätta oss där och lyssna på livemusik. Jag gapar lika mycket varje gång. De har såna otroliga röster, sån talang. Inte konstigt att man vill gå varje dag för att lyssna ^^
Ikväll när jag kom hem sprang det en fet jä*la äcklig kackelacka i mitt rum. Försökte fånga den men fjollig som jag är, hoppade jag undan varje gång den kom nära mig så jag var tvungen att väcka Tomas. Stackaren hade precis somnat. Men han var i alla fall min hjälte som dödade den åt mig. Tack Man Tomas ^^

Imorgon börjar helgen igen. Tiden går så snabbt, det är helt sjukt. Det var ju nyss helg.
Här kommer en del bilder :-)

Såhär kan det se ut. Kök och "tvättstuga" i samma rum.
Sötaste apan
En an killarna som vi intervjuat
Försökte ladda upp nya videos med det går inte.. Ska försöka igen imorgon.
Peace!

Update

Förlåt att jag inte uppdaterat. Vi har flyttat igen och jag har fått eget rum så jag har typ glömt att gå in på bloggen.
Idag är en röd dag här. Det har varit stängt i princip överallt eftersom det är alla helgons dag och det är en väldigt speciell dag för filippinerna. Fråga mig inte varför, för det vet jag inte.
Lyssna inte på tomas o jaybee.. de säger inget intressant ändå haha. MEN dom har börjat låta som ett gift gammalt par. ;D
Tyckte de hade klätt ut sig så fint så jag var tvungen att spela in :)
En annan sak som är väldigt tragiskt här i PH är att det finns så många talangfulla människor, men de är fast här och kan inte visa hela världen vad de kan.

Som han här killen tex. Han har en sån otrolig röst, men så står han på en pub och sjunger. Han ska ut i världen. Men dom har inga resurser här.
Det finns så många exempel som honom.
Och varför det finns så många hemlösa barn är för att föräldrarna åker utomland och jobbar. Pengar går före. De har chansen och då tar dom den.
Arbetslösheten är hög i detta land.
Folk med hög utbildning jobbar på Mcdonlads eller liknande eller är arbetslösa för att det inte finns några jobb.
Träffade en kille som är kock, men har får inget jobb här. Istället åkte han till sverige och jobbade extra i damnark, medans hans familj var här. Men han trivdes inte eftersom han inte kände någon och hade väldigt tråkigt efter jobbet. Det kan man ju förstå, vem vill bara sitta inne och göra ingenting.
Han återvände hit pga situationen och är fortfarande arbetslös.
Tragiska öden. 
Vissa har tur, andra inte.

Ja det var lite update.
Peace!

RSS 2.0